Material och användningsklasser
I Eurokod 5, tabell 4.1, finns krav för korrosionsskydd av både beslag och infästningar.
Krav på korrosionsskydd är beroende av i vilken användningsklass beslag och infästning används. Användningsklass 1, 2 och 3 är definierade i Eurokod 5, och i tabell 3 finns exempel på konstruktioner i användningsklasserna. I tabellen anges en symbol som visar vilken användningsklass beslag och infästning maximalt kan användas i utan ytterligare korrosionsskydd.
Tabell 3:
| Användningsklass | Exempel på konstruktioner | Symbol |
|---|---|---|
| Användningsklass 1 | - Konstruktioner i uppvärmda byggnader där det inte sker någon uppfuktning av luften, t.ex. bostäder, kontor och butiker | 1 |
| Användningsklass 2 | - Konstruktioner i ventilerade, icke-permanent uppvärmda byggnader, t.ex. fritidshus, ouppvärmda garage och lagerbyggnader - Ventilerade konstruktioner skyddade mot nederbörd, t.ex. ventilerade takkonstruktioner |
2 |
| Användningsklass 3 | - Konstruktioner i fuktiga rum - Konstruktioner avsedda för nederbörd eller vatten i övrigt - Underlag för papptak |
3 |
Ovanstående gäller vid användning av beslag och infästning tillsammans med obehandlat trä.
Vid användning ihop med impregnerat trä i fuktig miljö är korrosionsrisken större. Vi rekommenderar därför att man använder rostfria beslag och infästningar.
Vid projektering av beslag till högt korrosiva miljöer, som t.ex. simhallar och salthallar, rekommenderas att man tar kontakt med Simpson Strong-Tie®.
Material
Trä
Om inget annat anges bygger de angivna karakteristiska bärförmågorna på användning av konstruktionsträ med karakteristisk densitet ρk = 350 kg/m3 (motsvarar styrkeklass C24 enligt EN338).
När man använder barrträ från norra och nordvästra Europa anses det brukligt att vid beräkning av förbandens bärförmåga sätta den karakteristiska densiteten för barrträ i klasserna C14 och C18 till ρk = 350 kg/m3. (Træinformation: Eurokod 5. Beregning af forbindelser).
För trä av annat ursprung och träbaserat material med en lägre karakteristisk densitet än 350 kg/m3 ska de angivna karakteristiska bärförmågorna minskas med en kdens faktor:
kdens = ρk / 350
Dar pk ar materialets karakteristiska densitet i kg/m3.
Tradelarna kan vara konstruktionsträ, limträ eller träbaserat material med en karakteristisk densitet från 290 kg/m3 till 420 kg/m3.
Följande material kan därmed användas:
- Konstruktionsträ, styrkeklass C14-C40 enl. EN338/EN14081
- Limmade trädelar, styrkeklass C14-C40 enl. EN338/EN14081
- Limträ, styrkeklass GL24c eller bättre enl. EN1194/EN14080
- Massiva träskivor enl. EN13353
- LVL (Laminated Veneer Lumber) enl. EN14374
- Laminated Strand Lumber, t.ex. Parallam och Timber Strand
- Plywood enl. EN636
- OSB (Oriented Strand Board) enl. EN300
- I-balkar (EWP): Se specifikationer hos återförsäljare
- KL-trä
Emellertid får bara följande material användas, om beslagen monteras med förband i ändträ:
- Konstruktionsträ, styrkeklass C14-C40 enl. EN338/EN14081
- Limträ, styrkeklass GL24c eller bättre enl. EN1194/EN14080
- Massiva träskivor enl. EN13353
Beslag och mellanlägg
I den allmänna informationen för beslag och mellanlägg är materialkvaliteten angiven. De mest använda materialen anges i tabell 4.
Beslag framställda av varmförzinkad stålplåt
De flesta beslag framställs av varmförzinkat stål S250GD +Z275. Stålmaterialet levereras varmförzinkat från verket med zinklagertjocklek på normalt ca 20 μm.
Tabell 4:
| Beteckning | Standard |
|---|---|
| S250GD | EN 10346:2009 |
| S235JR | EN 10025:2004 |
| S350GD | EN 10346:2009 |
| S550GD | EN 10346:2009 |
| S355JO | EN 10025:2004 |
| S220JR | EN 10025:2004 |
| B550BR+AC | EN 10080:2006 |
| DX51D | EN 10346:2009 |
| HC 340LA | EN 10268:2009 |
| Rostfritt stål 1.4404 | EN 10088:2006 |
| Aluminium EN AW-6082 T6 | EN 755:2008 |
Beslag framställda av stålplåt, som varmförzinkas efteråt
Dessa beslag framställs som regel av S235JR. Beslagen varmförzinkas efter bearbetning enligt EN/ISO1461 med en zinklagertjocklek på normalt 55 μm.
Beslag framställda av rostfritt stål
En del beslag framställs av rostfritt stål.
Den allra vanligaste typen rostfritt stål är 1.4401 / 1.4404, vilket motsvarar AISI 316(L) (rostfritt och syrafast). Det går också bra att använda 1.4521 (rostfritt och syrafast). Vi kan numera även erbjuda beslag av rostfritt stål 1.4301, vilket motsvarar AISI 304 och typ 1.4509. Dessa rostfria typer är dock inte syrafasta.
Beslag framställda av aluminium
Beslagen framställs av aluminium EN AW-6082 T6.
Infästning
Vi erbjuder ett bra urval av infästningar. CNA-ankarspik, CSA-ankarskruv samt dorn används i våra beslag i träkonstruktioner.
CNA ankarspik
CNA ankarspik används för att fastgöra byggbeslag. Ankarpikarna beskrivs i ETA-04/0013. I standardutförande är de elförzinkade Fe/Zn12C enligt EN/ISO2081.
Storlekarna CNA4,0x40/50/60 levereras också i rostfritt stål 1.4401 (rostfria och syrafasta). Storlek CNA4,0x40 levereras också varmförzinkad med en zinklagertjocklek på normalt 50 μm.
CSA ankarskruv
CSA ankarskruv används för att fastgöra byggbeslag. Ankarskruvarna beskrivs i ETA-04/0013. I standardutförande är de elförzinkade Fe/Zn12C enligt EN/ISO 2081.
Storlekarna CSA5,0x25, CSA5,0x35 och CSA5,0x40 levereras också i rostfritt stål. Lägg dock märke till att bärförmågan för rostfria skruvar är reducerad i förhållande till elförzinkade skruvar.
Betong
Den förutsatta betongkvalitet som används i beräkningarna av bärförmågorna anges i varje kapitels allmänna information, när detta är aktuellt. Beteckningen bult eller ankarbult används till diverse beslag som görs fast i betong. Med detta menas relevanta förband med dokumenterade bärförmågor som t.ex. expansionsbultar, kemankare eller gängstänger.